Intervju med expert: Så sätter du siffror på mjuka värden

Att räkna på arbetsmiljö, ledarskap och välmående kan kännas som en omöjlig uppgift. Men det är precis det vi pratar om i vår intervju med Louise Staxäng Torbäck, personalekonom och utbildare. Tillsammans diskuterar vi hur man kan sätta siffror på det som ofta kallas för ”mjuka värden” och varför det är avgörande för att fatta bättre beslut i organisationer.

Vill du se intervjun i sin helhet?

Fyll i dina uppgifter nedan för att få tillgång till hela intervjun.

I intervjun diskuterade vi bland annat:

Går det att mäta mjuka värden?

Vi började med den stora frågan – går det ens att vara konkret när man jobbar med personalekonomi? Louise svarade:

“Ja, ämnet är ju brett men det handlar ju om personalen och det handlar om ekonomin… Med hjälp av de mjuka värdena så kan man komma så nära sanningen som möjligt när vi bygger upp de här kalkylerna.”

Alltså: ja, det går. Och det behövs.

Vad kan man faktiskt räkna på?

En hel del, visar det sig. Louise nämner bland annat sjukskrivningar, produktivitet, personalomsättning och outnyttjad potential.

“Vi betalar ut full lön varje månad oavsett om en medarbetare producerar över 100 procent eller [...] kanske 50 procent produktivitet.”

Här finns stora ekonomiska skillnader men många organisationer saknar verktyg för att synliggöra dem.

Hur använder man kalkyler i praktiken?

Louise lyfte hur chefer ofta har bra idéer men saknar siffror för att kunna motivera dem uppåt i organisationen.

“Att kunna göra: vad kostar den här insatsen jag vill göra och hur kan jag räkna hem det här igen? Då får du ett helt annat beslutsunderlag att gå med till ledningsgruppen.”

Kommunikation är nyckeln

Vi fastnade också vid hur viktigt det är med ett gemensamt språk mellan chefer, ekonomi och HR och hur siffror kan hjälpa till att översätta behov.

“Det handlar väldigt mycket om kommunikation – att förstå varandra.”

När både chefer och medarbetare förstår varför vissa satsningar görs, ökar engagemanget.

Den perfekta balansen: prestation + välmående

Det handlar inte om att välja mellan prestation eller hälsa utan om att hitta den där balansen där båda kan samexistera.

“Att hitta den sweet spoten där medarbetarna mår så bra som möjligt samtidigt som de kan leverera så bra som möjligt.”

Och ja, det går att räkna på det också.

Vad kostar det att tappa en nyckelperson?

Enligt Louise är personalomsättning ofta en kraftigt underskattad kostnad, särskilt när det handlar om personer med mycket ansvar eller kontaktnät.

“Det är oftast väldigt underskattat vad det kostar. Då kan vi vara uppe i flera hundratusen.”

Och det handlar inte bara om pengar, även gruppdynamik och arbetsmiljö påverkas.

Vad är Goozo-metoden?

Mot slutet av samtalet presenterade vi vår gemensamma utbildning med Louise, en kurs i personalekonomi uppdelad i fyra delar. Den bygger på något vi kallar Goozo-metoden:

  1. Vad kan vi mäta idag i våra verktyg?

  2. Hur hittar vi de mjuka värdena på våra avdelningar?

  3. Hur sätter vi siffror på dem och räknar på olika insatser?

  4. Hur tar vi det vidare i praktiken?

“Man lär sig att se värde i det som sker i sin arbetsmiljö och sätta siffror på det. Så att man lättare kan kommunicera med personal och chefer för att kunna investera i en bättre arbetsmiljö.”

Är du nyfiken på kursen?

Vill du lära dig att räkna på det som verkligen gör skillnad i organisationen och få med dig både HR, ekonomi och ledning på tåget? Boka ett kort introduktionsmöte för att lära dig mer.

Boka demo
Nästa
Nästa

Framtidens digitala arbetsplats: Hur forskning och teknik stärker arbetsmiljön